Efter säsongen tränade IFK kollektivt någon vecka till innan alla gick på semester. Sedan ganska många år nu innebär det dock fortfarande att man måste hålla igång sin träning.
Antingen på egen hand eller på Östgötaporten för de som vill. Där håller fystränaren Marcus Falk Olander "öppet hus" för de som är kvar i stan med tuffa pass antingen i Teknikhallen, på gymmet eller ute på planen.
– Dels njuter vi av livet på många sätt, många har åkt iväg. De som är här kör vi med måndag till fredag. Med fokus på robust träning och tålighet, säger Falk Olander efter onsdagens träning i Teknikhallen.
Den här dagen är det sex spelare ute på planen och ytterligare ett par inne i gymmet.
– De som inte är här kör inte exakt samma saker men de har samma principer, säger Falk Olander.
– Sedan är det vissa som verkligen vill pusha det och de kommer ligga lite längre fram men alla ska ha en tillräcklig hög nivå för att börja träna. Så vi inte behöver en så lång kom-igång-sträcka.
Hur viktig är den här tiden på året?
– Jätteviktig såklart. Också i att spelarna får ett annat perspektiv och får göra andra saker, men rent fysiskt vill vi flytta fram positionerna hela tiden. Vi vill inte bara gå runt-runt utan vi vill gå vidare och bli bättre och bättre. Då är all tid på året viktig. Sedan är det periodiseringen som är viktig i när och hur vi belastar dem hårt.
Har man någon uppfattning var man står jämfört med andra lag?
– Ingen aning. Vi tittar på var vi ligger själva och hur vi kan pusha den gränsen. Då spelar det ingen roll om det är november, mars eller juni. Målet är att det här januari ska vara bättre än förra januari och så vidare.
Den här veckan ut kör de som är kvar i Norrköping tufft. Sedan blir det en avtrappning innan lite julledigheter tar vid. 3 januari samlas hela truppen igen för att dra igång säsongen 2020.
– Då vill vi att de ska ha så bra fysik som möjligt. Första veckan är mycket tester och sedan smyger vi igång fotbollen. Även om de sprungit bra och varit på gymmet är det en annan sak för fotleder, knän, ländryggen och höfterna att sparka på en boll. Det kommer vi vara väldigt måna om och känna oss fram.
Upplever du att det här är ett område där det utvecklats mycket de senaste åren?
– Ja, det tycker jag. I IFK, som jag kan relatera till, har vi haft en väldigt bra miljö där folk verkligen vill träna. Det är inget nytt utan har varit så länge, men när det varit det en längre tid så blir det bättre och bättre också.
Har du kontinuerlig kontakt med de spelare som inte är här också?
– Ja, lite kort där jag kollar av läget. Men samtidigt på ett skönt sätt. Jag vill att de ska känna sig fria, jag försöker inte uttrycka mig som att jag kollar dem utan mer att jag bryr mig om det är frågor. Jag är tydlig med att det inte är för min skull man ska hålla i träningen, man kan nästan säga att det inte är för IFK:s heller även om det är det också förstås, men att det är för deras egen skull.
– De har långa karriärer där de vill nå sin fulla potential och då måste man jobba med det här. Men vi har inte det problemet här, alla är så ambitiösa.
