Det blev en påfrestande säsong för Henrik Castegren.
Efter premiärförlusten borta mot Helsingborg (1–3) hamnade IFK-produkten på bänken och var största delen av året fjärdealternativet i trebackslinjen.
Det blev bara nio matcher i "Pekings" allsvenska startelva. Castegren medger att det var tufft.
– Säsongen för mig skulle jag säga är ett litet misslyckande med tanke på hur våren blev. Jag och Jens (Gustafsson) har pratat om det mycket att jag blev straffad efter premiären. Jag var inte mitt bästa, det var inte laget heller, men jag hamnade i kläm och det drabbade mig stora delar av säsongen, säger försvararen.
Och fortsätter:
– Jag ska erkänna att det var väldigt jobbigt mentalt. Jag kände att jag presterade tillräckligt bra på träningar och när jag spelade, förutom i premiären. Jag var värd att spela. Sedan att inte Jens ser samma sak under fjolåret får stå för honom. Han bestämmer och det har jag full respekt för, men det är jobbigt att känna att du är där men inte får det på papper. Det är inte alltid en dans på rosor att vara fotbollsspelare eller elitidrottsman. Jobbigt men väldigt lärorikt.
När avslutningen mot Djurgården var avklarad ville Castegren ha besked från IFK-managern och avslöjar att han var rak och direkt i sin fråga.
– Jag har uttryckt att om inte IFK ser mig som en startspelare så är inte IFK rätt för mig i mitt karriärsteg just nu. Jag har fått sagt till mig att jag ska vara kvar här. Det kan jag bara tolka på ett sätt, jag har förtroende. Det känns jättebra. Det är upp till mig att upprätthålla det förtroendet.
Du hade de samtalet efter säsongen?
– Ja. Även om det är en bransch där man kanske inte bryr sig så mycket om människan för det på stora hela är resultatbaserat så kände jag att jag vill IFK:s bästa och jag hoppas att IFK vill mitt bästa. Jag kände att det är bättre att vi är ärliga mot varandra. Om de inte tror på mig så hoppas jag att de hade sagt det. Att de då hade låtit mig ta en annan väg, men jag vill jättegärna vara kvar här. Och som jag sa – om inte IFK ser mig som en startman så behöver jag inte vara här, men nu har jag fått en bra bekräftelse och ska göra allt för att uppfylla den, svarar Castegren.
Det är tuff konkurrens?
– Absolut. Den är som den ska och den har väl varit tuffare i år än vad den någonsin varit. När "Ante" och Jón var här var jag inte på den nivån att jag kände att jag kunde vara inne och konkurrera på samma sätt. Hade jag känt att den (konkurrensen) inte gick att slå hade jag hellre känt att jag letat mig vidare någon annanstans men det gör jag inte. Under hela säsongen fick jag bra bekräftelse gentemot mig själv i träning och match också. Jag fokuserar på att göra dom, de jag konkurrerar med, bättre också för att göra IFK bättre.
Hur jobbade du när det var som tuffast?
– Jag är en grubblare och tänker väldigt mycket. Jag delar även med mig av det till andra, som till Jens i det här fallet. Jag vill ha en öppen och ärlig dialog. Jag vet att det inte alltid är möjligt med tanke på den branschen vi är i, men så jobbar jag i alla fall. Det är viktigt att få ut det.
Henrik Castegren byggde upp en fin svin under de matcher han spelade. Med backen på planen släppte inte IFK in mål innan 2–2-avslutningen mot Djurgården bröt sviten.
– Det är självklart inte bara jag utan ett starkt kollektiv, men det är något jag strävar efter – när jag spelar är det en morot att vi inte ska släppa in mål, säger Henrik Castegren.
