Det kom ett samtal till vår tipstelefon med en önskan.
"Vi jobbar med och bygger den nya Kanonparken vid entrén till Inre Hamnen. Vi vill och kommer att bevara många av de gamla träden. Vi ska därför suga upp all gammal jord runt rötterna och behöver klä in marken med gamla tidningar innan vi lägger på ny jord. Det behövs drygt 1 150 tidningar totalt. Kan ni hjälpa oss?", frågade NCC:s platschef Mats Ottosson.
I dag är arbetet i full gång.
NT går bokstavligen på djupet, när gamla tidningar läggs ut runt träden.
– Jag samlade själv tidningar under sommaren och hade med mig ett par bärkassar hit, men de räckte ju inte långt, säger Mats Ottosson, när den första leveransen med runt 400 tidningar landade i hamnen.
– Det är första gången vi gör det här i Norrköping. Jag har hört talas om lyckade projekt i Stockholm tidigare. Jag är nyfiken på det här, menar kommunens landskapsarkitekt Elisabet Manfred.
Elisabet Manfred står och ser hur lager på lager med jord läggs ut runt träden och entrén från Packhusgatan tar form.
– Jag är så glad vi tar tillvara på allt det gamla. Det hade ju varit enklast att bara låta maskinerna svepa fram, men det hade varit synd att kasta bort en sån frodig färdig grönska med värdefull flora och fauna. Nu kan de här träden stå här i minst 100 år, säger Elisabet.
Kan trycksvärtan vara någon risk för miljön?
– Den är minimal. Det är nog värre med det som redan kan finnas i området och i marken. Du behöver inte oroa dig om att NT gör någon skada på miljön. Vi ska inte heller plantera något som är ätbart, så tidningarna kommer fylla sin funktion innan de förmultnar.
Med hjälp av en kompressor blåses jorden ner bland rötterna för att luckra upp den hårt packade jorden. Sedan sugs den upp med en stor torrsugslastbil och ett mönster av rötter växer fram.
– Vi har gjort arkeologiska grävningar genom åren, där vi låtit maskiner dra bort några centimeter jord åt gången tills vi nått rötterna, men här frilägger vi stora delar av rotsystemet innan vi lägger på ny jord, berättar Mats Ottosson.
15 träd i Kanonparken görs redo för framtiden. De 1 150 NT-tidningarna spelar en viktig roll.
– Där vi ska ha nya planteringar med blommande buskar, perenner och lökväxter runt träden lägger vi en bädd av tidningar först innan vi lägger på nya lager av jord. Det är för att de gamla träden inte ska ta all näring från de nya växterna. När tidningarna väl har förmultnat ska det inte vara någon fara, säger Elisabet Manfred.
Varför just 1 150 tidningar?
– Vi behöver täcka 438 kvadratmeter totalt med tidningar. NT:s A- och B-del täcker 0,38 kvadrat så det blir 1 150 tidningar. Det är verkligen ingen av oss som räknat på tidigare, säger Mats Ottosson.
– Vi har haft en del roliga diskussioner om det på våra kafferaster. Det är ett spännande pussel vi lägger här, säger Elisabet Manfred.
Kostnaden för om- och nybyggnaden av Kanonparken kommer landa runt tio miljoner kronor, där stora delen av parken kommer stå klar vid årsskiftet.
Ni ser en illustration av hur framtidens entré till Inre Hamnen kommer att se ut, när allt är klart och bil- och tågtrafiken över den delen av Hamnbron är ett minne blott.
– Biltrafiken är redan stängd den här vägen, men tågen kommer kunna köra ett tag till. Rälsen försvinner helt tidigast om ett par år. Då kan parken färdigställas helt med grönytor och planteringar även i spårområdet, säger Mats Ottosson.
Arbetet med entrén påverkar i veckorna också framkomligheten på Hamnbron, där fyra körfält blir två och trafiken leds åt båda håll på en sida av bron i taget. Den tidigare påfarten från Saltängsgatan ut på Hamnbron kommer när den återöppnas ersättas med en trafiksignal.
Vid det södra brofästet, precis vid Kanonparken, tar en ny trappa form. Den kommer leda ut på kajen och längs med Andreas Kvarn. Den gamla kranen, som alltid stått där, flyttas ut mot kajkanten och kommer hänga ut över vattnet.
– Vi försöker i så stor utsträckning som möjligt återanvända befintligt material och detaljer, som påminner om platsens historia. Vi använder oss av den gamla gasklockans stenfundament till murar och sittplatser runt själva trappan. Den har samma radie som gasklockan. Du ser själv hålen där stålfästen suttit tidigare, säger Mats Ottosson.
Mellan träden och gräsytor planeras ett gångstråk med ett mönster av 64 betongpentagoner.
– Alla 64 är unika och specialgjorda. Ingen är den andra lik.
