Länderna visar att de inte gör som USA tycker i alla lägen, att de har egna maktmedel som USA måste ta i beaktande, säger Jan Hallenberg, forskningsledare vid Utrikespolitiska institutet (UI).

Rysslands testavfyrningar av ballistiska robotar från atomubåtar i Arktiska havet och Barents hav på lördagen är ett sätt för Moskva att visa sig jämbördig med Washington, enligt Hallenberg.

Den biträdande ryske FN-ambassadören Dmitrij Polijanskij sade i torsdags i FN:s säkerhetsråd att en amerikansk testavfyrning av en kryssningsrobot tidigare i veckan visar att "Amerika är berett på en vapenkapplöpning", skriver nyhetsbyrån AFP.

Ryssarna markerar att om USA kan testa en medeldistansrobot "då kan vi minsann också göra det". På så sätt är vi i viss utsträckning på väg mot en ny kärnvapenkapplöpning som man annars trodde de hade fått stopp på efter bland annat INF-avtalet, säger Hallenberg.

Slopat kärnvapenavtal

Rustningskontrollavtalen mellan Ryssland och USA har endera sagts upp eller upphör snart att gälla. USA lämnade INF-avtalet den 2 augusti. Det slöts mellan USA och dåvarande Sovjetunionen 1987 och stipulerade att landbaserade medeldistansrobotar med räckvidder mellan 500 och 5 500 kilometer skulle avskaffas. Nya Start-avtalet, som reglerar ländernas strategiska kärnvapen, löper ut 2021.

Utan en förlängning eller ett nytt avtal ökar riskerna för konflikter, enligt Hallenberg.

Då är det risk för kärnvapenkapplöpning inte bara för medeldistansvapen utan också strategiska kärnvapen, och på så sätt blir världen mer instabil.

Spänningen mellan USA och Iran har också ökat kraftigt den senaste tiden. Förra året meddelade president Donald Trump att USA drog sig ur kärnenergiavtalet (JCPOA), som slöts 2015 och syftar till att Iran inte ska utveckla kärnvapen. Sedan dess har USA infört omfattande sanktioner mot Iran. Teheran har svarat med att frångå vissa av avtalets åtaganden, såsom taket för hur mycket och till vilken renhetsgrad uran får anrikas.

Nedskjuten drönare

USA har sänt hangarfartyg, stridsflygplan och soldater till regionen, och anklagar Iran för att ha saboterat fartyg i Hormuzsundet, vilket den islamiska republiken förnekar. Däremot beslagtog Iran inför öppen ridå det svenskägda, men brittiskflaggade, fartyget Stena Impero i samma sund.

Situationen var på håret att utlösa ett amerikanskt flygangrepp mot Iran när det iranska Revolutionsgardet sköt ned en amerikansk drönare den 20 juni, men Trump avbröt attacken i sista stund. Enligt USA befann sig drönaren på internationellt vatten medan Iran hävdade att den kränkte iranskt luftrum.

Lördagens test av en ny iransk robot är en förlängning av upptrappningen i regionen, enligt Hallenberg.

Iran känner sig väldigt pressat av sanktioner som USA infört och visar på att de har motmedel. Ett är att attackera fartyg i Hormuzsundet och ett är att testa vapen för att visa att om USA överväger militära attacker mot Iran, då har Iran egna motmedel, säger Hallenberg.

Han menar även att en eventuell väpnad konflikt med Iran är mer sannolik än med exempelvis Nordkorea. Men Trump vill ogärna ha ett krig före det amerikanska presidentvalet nästa år, enligt Hallenberg.

Men om däremot en iransk befälhavare eller någon annan börjar skjuta på ett amerikanskt fartyg kan USA tvingas slå tillbaka militärt. Då vet vi inte hur det slutar.

Nordkoreanska robottester

För Nordkoreas del handlar landets senaste robottester främst om att markera sitt missnöje med de gemensamma militärövningar ärkefienderna Sydkorea och USA genomför. Sammanlagt sju separata nordkoreanska robottester har genomförts på kort tid, den senaste på lördagen.

Men de måste också betraktas som en bred missnöjesyttring med sanktionssituationen, säger Hallenberg.

USA har drivit på för mycket omfattande sanktioner mot Nordkorea som senare klubbats i FN:s säkerhetsråd. Men Pyongyang har den senaste tiden framfört att det vaga avtal om att nedrusta kärnvapnen på Koreahalvön inte kan realiseras om sanktionerna inte lyfts. Avtalet nåddes mellan diktatorn Kim Jong-Un och Donald Trump vid ett toppmöte i Singapore i fjol.

USA:s relation med samtliga tre länder har försämrats det senaste året. Hallenberg anser att det delvis beror på att USA uppfattas föra en ganska aggressiv politik mot Ryssland, Iran och Nordkorea.

Det är väldigt svåra relationer att hantera. Då är det stor risk att förbindelserna försämras och i förlängningen att riskerna för en konfrontation ökar.
Men man ska inte överdriva, det blir inget kärnvapenkrig i morgon men det blir en lite större risk, tillägger han.……