Det beror på kontexten, sa han i SVTs "30 minuter".
Det finns alltså en kontext där Åkesson skulle välja Putin. Det hade varit väldigt intressant att få veta i vilket sammanhang då?
Åkesson säger sig visserligen föredra demokratin USA framför Ryssland, men otydlighet i valet mellan en demokratisk och en diktatorisk ledare är oroväckande.
Det är särskilt illavarslande när vi i skuggan av Ukrainakriget ser en oroande utveckling i länder som Ungern och Polen och rent av i USA, dock inte beroende på Biden, utan på hans hatfyllt revanschsugne rival Donald Trump. Både regimerna i Ungern, Polen och Trump tycks många Sverigedemokrater gilla.
Över 120 av USAs främsta statsvetare har i ett kritiskt ”Statement of Concern” signalerat seriös oro för demokratin om Trump skulle vinna 2024. Och det är inte bara vänsterfolk som är kritiska, utan även konservativa som t ex världskände forskaren Francis Fukuyama.
De kritiserar flera saker.
Det första är att en av demokratins absoluta grundpelare – att man lämnar ifrån sig makten när man förlorar val – inte längre respekteras. Trots att det inte finns ett enda domstolsutslag om oegentligheter i valet 2020 har Trump, hans anhängare och lojala medier som Fox News fått 70 procent av republikanernas väljare att än idag tro att valet var riggat och att valsegern stals från Trump. Lögnen var så effektiv att, som bekant, tusentals Trumpister med våld försökte stoppa valet av Biden.
Nu hotas också en andra demokratisk grundpelare, den oberoende och opartiska administrationen av valprocessen, inklusive rösträkningen. I en rad republikanskt styrda stater sparkas respekterade valadministratörer och ersätts av Trump-lojala partigängare.
Det tredje, kanske mest utmanande, är att republikanerna på många håll ändrar reglerna för att försvåra röstning. Detta påverkar främst svarta områden och väljare som har svårt att ta ledigt från jobbet för att rösta.
USA-forskarna är så oroade att de hävdar att flera delstater inte längre klarar minimivillkoren för fria och rättvisa val. Därmed ”ifrågasätter man om USA kommer att förbli en demokrati” och förutspår mera våld i samband med nästa val i det hatiskt polariserade klimatet.
Detta borde stämma till eftertanke även i Sverige. Ett av demokratins absoluta fundament är att vi gemensamt försvarar en rad avgörande principer. Det som har fört Ryssland över gränsen från demokrati till diktatur och som nu också riskerar att hota demokratin i USA, Polen och Ungern är att den breda samsynen på grundläggande regler inte längre finns.
Vi kan diskutera hårdare eller mildare straff för olika brott, men inte grundregler som politiskt oberoende domare, en princip där EU nu tar tuffa strider med Polen.
Vi kan debattera mer eller mindre pengar till försvaret, men ska vi ändra den grundläggande säkerhetspolitiska linjen bör det ske i bred enighet. När Trump utan stöd i kongressen hotade lämna NATO skapade det osäkerhet i hela världen.
Vi kan strida om mer eller mindre pengar till radio, TV och press, men tryck- och yttrandefrihetens principer, liksom en stark oberoende public service-radio och TV, bör vi gemensamt slå vakt om. Låt oss slippa den förödande mediapolarisering vi ser i USA, där partiska TV-kanaler tränger undan opartisk seriös information, liksom den totala likriktningen i Ryssland och Ungern.
För att bevara bred enighet om dessa principer krävs ett sansat samtalsklimat, varför vi också alla bör hjälpas åt att hyfsa tonläget i den politiska debatten, inte minst på sociala medier.
Göran Färm
Före detta europaparlamentariker för Socialdemokraterna