Orättvist att släcka belysning på landsbygden

I området finns 19 barn och ungdomar som använder vägen för att ta sig till bussen. Det borde ligga i kommunens intresse att upprätthålla säkerheten, skriver "Arga och besvikna boende i Skärlöta".

I området finns 19 barn och ungdomar som använder vägen för att ta sig till bussen. Det borde ligga i kommunens intresse att upprätthålla säkerheten, skriver "Arga och besvikna boende i Skärlöta".

Foto: Hasse Holmberg / TT

Insändare2019-12-04 04:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Många kommuner, inklusive Norrköping, har nu för avsikt att släcka ner vägbelysningen på landsbygden. En stark signal till landsbygdsborna om deras låga värde. 

Kommunen vill överlåta ansvaret på vägföreningarna. Det är inte rimligt med tanke på de kunskapskrav som kommunen ställer på ägaren av belysningen. I praktiken även en övermäktig ekonomisk uppgift för redan hårt ansträngda vägföreningarna.

I kommunallagens 2 kapitel § 3 finns en skrivning om likställighetsprincipen. I klartext att alla kommunmedborgare skall behandlas lika. Så är icke fallet i denna fråga trots att skattesatsen är densamma i hela kommunen.

Många vägföreningar, inklusive vår egen, har inte inskrivet i förrättningen att de får äga belysningsstolpar och får således inte överta ansvaret.

I vårt område, dåvarande Kvillinge kommun, bekostades belysningsstolparna av de boende i området. Belysningen har funnits i över 60 år. Stolparna sitter utmed Bergsättersvägen. En sträcka på ca 500 meter. Vägen sträcker sig från Kvillingevägen upp till Sörsjön. 

När Kvillinge kommun gick upp i Norrköpings kommun 1971 följde stolparna med och har sedan dess skötts av Norrköpings Kommun. I dagarna har E.ON påbörjat arbetet med att vädersäkra elnätet genom att byta ut luftledningar mot markkabel. Det innebär för vår del att stolparna riskerar att försvinna och därmed belysningen. Det handlar om 9 st belysningsstolpar.

I området finns 19 fastboende barn och ungdomar som dagligen använder vägen för att ta sig till skolbuss och andra kommunala färdmedel. Här finns en större ridanläggningar som dagligen besöks av ett stort antal barn och ungdomar. 

Barn och ungdomarna rider och motionerar sina hästar utmed vår väg året om. Ofta är det väldigt unga barn. Det borde ligga i kommunens intresse att upprätthålla säkerheten utmed vägen.

I Norrköpings tidningar onsdagen den 27 november uttalar sig Magnus Bengtsson, Samhällsbyggnadskontoret, om kommunens förslag enligt följande:

”Det är många som omfattas, men med tanke på det är jag förvånad över att det är så få som hört av sig till oss”.

Det är inte det minsta förvånande. Vi har inte fått någon som helst formell information från kommunen. Det har nått oss via rykten och sociala medier. Hur gör kommunen bedömningen vilka som får ha belysningen kvar och vilka som inte får det?