Efter att pandemin satt käppar i hjulet för nyårstraditionen, var det återigen dags att ta upp tråden för vårt firande med släkten i Varberg. Under årets sista dagar på västkusten nappar jag åt mig ett nummer av Hallands Nyheter (30/12) och fastnar i en artikel om processen i bygglovsnämnden i Falkenberg. Tidningen har kartlagt samtliga kommunens 300 bygglovsärenden mellan oktober 2020 och november 2021. I ett av fem fall har politikerna gått på tvärs mot tjänstemännens tolkning av lagen och i motsats till experterna beviljat bygglov.
Vinkeln på artikeln är ifrågasättande, politikerna hamnar i försvarsställning. Anledningen till deras välvilliga inställning förklaras med att det i Falkenberg finns väldigt många gamla detaljplaner som inte är anpassade efter modern bebyggelse. Att göra om detaljplanerna står på önskelistan, men är en kostsam och tidskrävande process. ”Vi får förhålla oss till hur det har blivit i praktiken, och då går man emot planen”, säger vice ordförande i nämnden (moderat). Han får medhåll av ordförande (socialdemokrat), som menar att nuvarande styre ändå är betydligt striktare än det förra. ”Vi kan inte betala gamla nämnders synder fullt ut”, säger hon.
Nej, synd ska sällan gå i arv. Men jag är inte lika övertygad om att detta bör betraktas som en synd. Är det inte snarare sund flexibilitet i syfte att ta kommunens byggande framåt? Hellre fria än fälla, hellre tillmötesgå än avslå. Inte ska politikerna skämmas för det.
Väl hemma i Norrköping igen. Här har kommunledningen lanserat Företagsfokus: ”företagsfrämjande satsningar” ska ge bättre och snabbare service och stärka samarbetet mellan näringsliv och offentlig sektor. Detta ska förverkligas genom både organisatoriska förändringar och ökade resurser. Det politiska styret är enigt med högsta tjänstemannanivån – målet är ett förbättrat näringslivsklimat, företagen ska uppleva skillnad i sina kontakter med kommunen.
Under tio års tid har Norrköping dalat på Svenskt Näringslivs ranking över kommunernas företagsklimat. Plats 263 av 290 är inte mycket att säga om. En rejäl uppryckning är nödvändig. Bättre service och bemötande av företagen, absolut. Men det handlar också om attityd till företagande (vilket Svenskt Näringsliv också mäter). Ett ändrat mindset, om man så vill. Här tror jag att Norrköping är något på spåren, med kommunledningens initiativ och äntligen en näringslivsstrategi, som tagits fram tillsammans med företagen, på plats.
Inspiration för det fortsatta arbetet kan med fördel hämtas från Falkenberg, men finns även på närmare håll. Mjölby har värmt upp sitt näringslivsklimat ordentligt de senaste åren och klättrat från plats 136 (2015) till 28 (2021) på ovan nämnda ranking. Kommunalråd Cecilia Burenby (S) förklarar framgången med gott samarbete mellan kommunen och näringslivet, och att tjänstemännen hela tiden varit med på tåget (SVT Öst 17/1).
En nyckelfaktor för framgång: alla som arbetar inom offentlig verksamhet – alla – behöver förstå sin roll i verksamheten de representerar, vad och vem den finns till för och hur den finansieras (skattemedel). Våga hjälpa företagen i deras ärenden, inte bara agera grindvakt av lagstiftningen av rädsla för att göra fel. Här behöver kommunledningen också vara tydlig i sitt uppbackande av tjänstemannaorganisationen: råkar det bli fel i er vilja att vara till tjänst, står vi bakom er. Precis som i Mjölby.
Och Falkenberg då, glömde jag nämna deras rankingplacering? Kommunen återfinns på imponerande plats 10.
Maria Björk Hummelgren,
Näringspolitisk chef, Östsvenska Handelskammaren och krönikör på NT